söndag 6 oktober 2013

Psykisk terror

Ja, det är detta faktiskt. Mestadels psykar man ned sig själv. Igår tex när jag var ute och sprang och fick en massa endorfiner i kroppen var jag helt övertygad om att det är klart att denna graviditet kommer gå vägen. Inget snack om saken. Inget missfall. Nu imorse och inatt när jag vaknade av magontet jag övertygad om att det är över. Min mamma och min mammas man satt idag vis frukostbordet och pratade om att de tror det går hela vägen. Jag blev nästan irriterad för just i den stunden kände jag att allt är över. Jag känner ingenting just nu. Jag hade mer än lite molande värk inatt, typ kramp. Jag kan dricka kaffe. Såklart alla säger positiva saker. Hade ju blivit konstigt om ngn sagt " nej, jag tror inte det kommer funka för dig denna gång..." . Man kan ju inte mer än undra om någon tänker så. 
Att man dessutom googlar på allt gör en knäpp. "Symtom missfall v 6", "krampliknande känsla gravid", "symtom som avtar v 6"... Etc etc etc. Tror man skulle vara mindre nojig utan Google.

Nu skall jag ta mig ut på ett lättare träningspass så att jag förhoppningsvis kan få ett endorfinpåslag som tar mig till positivare tankar. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar