Äntligen!

Ok. I fredags var testdagen. Och jag plussade. Har aldrig gjort det innan så kunde knappt tro mina ögon när jag såg två sträck komma fram på testet. Gjorde direkt 2 nya test och frågade min man om jag såg i syne. Nej vi konstaterade båda 2 att det faktiskt var tydliga streck. Herregud, vi visste inte vad vi skulle säga. Så det är alltså möjligt. För att säkerhetsställa lite extra har jag totalt gjort 5 test. Ett digitalt som det sista nu här måndag morgon och jag är gravid! Äntligen svarar min kropp och dessa fruktansvärda veckor med gynakuten-besök har gett lön för mödan. Jag tror fortfarande att jag varit överstimulerad.  På kliniken vart de ju glada såklart och vi bokade ultraljud om 4 veckor. Skall trappa ned Progesteronet även om jag skall ta det tom v 12.

Helgen har varit bra. Känner mig ganska så hormonell och varit ganska lättirriterad och trött. Sjukt öm i brösten. Har även varit sugen på leverpastej och bacon (?!), men nej-inte ätit. Över min döda kropp. Har jag inte ätit på vet inte hur länge. Blä. Fast jag är fortfarande sugen på det.

Jag är också, samtidigt som jag är glad, så fruktansvärt orolig för missfall. Inget man kan påverka men jag känner klumpen i magen. 10 låååånga veckor framför oss nu.