fredag 22 juni 2012

Vem är jag nu?

Jag kom på det igår att jag är just nu någon helt annan än vad jag ser mig själv.

Min självbild är att jag är en positiv tjej med skinn på näsan men har stor ödmjukhet. Jag är en hälsosam person som tränar 7-10 pass/v och mitt största intresse ligger i löpning, styrketräning och rörelse. Jag har stora mål uppsatta för mig själv och jag klarar allt jag vill!

Just nu är jag någon helt annan. Känner mig inte positiv, ganska tjurig, kort stubin. Tränar lite och har inga direkta mål jag jobbar för. Allt som gjorde mig glad och som jag kämpade för har fått prioriterats bort i den här karusellen.

Jepp en riktig deppdag på självaste midsommarafton, men jag vet inte hur länge jag fixar det här. Samtidigt som jag vet att det kommer vara värt det OM jag blir gravid.

4 kommentarer:

  1. Hejsan! Känner faktiskt igen mig i det du skriver! Att man förlorat sig själv lite grann och lagt allt det som var viktigt på hyllan för en sak: bli gravid. Precis som du blev jag rådd att sluta träna och gå upp i vikt. Jag blev även rådd att sluta hålla en vegansk kost. Något som plågar mig dagligen, att jag gör nåt som är så främmande för mina egna värderingar och allt jag vet om hälsa och kost. Sedan har det visat sig (precis fom för er) att jag aldrig skulle kunnat bli gravid naturligt i vilket fall som helst. Suck! Jag är less på ivf-karusellen; och då har vi inte ens kommit igång än! Lycka till!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej,

      Tack för ditt inlägg! Ja, allt som man lixom stod för måste man ändra på. Har också varit inne på vegansk kost men inte nu då. Hur har det gått för dig? Antal försök? Hur tränar du nu?

      Varma hälsningar

      Radera
    2. Vi har knappt kommit igång ännu! 3.5 år har det gått, men bara ett IVF. Vi fick 5 fina embryon till frysen, men inget till mig pga överstimulering. Hoppas på FET snart (som svar på din fråga så har de sagt till oss att man kan köra FET varje månad utan uppehåll).
      Jag tränar inte alls! Om man inte räknar stillsam yoga på balkongen och halv-snabba promenader på stranden... Jag tyckte det blev bäst så. Men nu har det gått så lång tid, och jag börjar verkligen känna mig less!
      Tråkigt att se att din mens kom i alla fall... lycka till för nästa försök.
      Jag har en blogg också om du vill titta in: www.andrasidanbloggen.wordpress.com
      kram

      Radera
  2. Ok jobbigt med överstimulering! Håller tummar och tår för dig med! Går du i Sthlm förresten?

    SvaraRadera