Efter en positiv vecka med träning, roliga aktiviteter, bra flow på jobbet och trevliga happenings med nära och kära har det nu vänt och jag känner att allt är bara blä. Blä blä blä!
Det känns ju nästan som att man infyller kriterier för att vara manodepressiv.
Jag tror att varför jag känner så här är att det igår eftermiddag vände i mitt fysiska välmående. Mådde jätteilla på dagen och hade molande magvärk. Och såklart har jag känt mig trött och orkeslös och illamåendet kvarstår idag. Jag tänker ju mycket på min situation och faktum är att när jag har haft en sådan bra vecka och får ett bakslag såhär så tappar jag det direkt. Idag känner jag att jag inte ens vill göra detta 2:a FET-försök. Jag orkar inte. Jag vill inte. Jag vill bara må bra och få vara mig själv. Jag känner att jag helt har tappat mig själv och just nu står jag inte ut en sekund till. Det är nästan så att jag ringer till kliniken på måndag och säger att jag tar en paus på en månad.
Jag förstår verkligen, att ni andra läsare som är i samma situation, har svårt att förstå min frustration och vad det egentligen är som jag gnäller över. Alla andras frustration ligger ju i att man aldrig lyckas. Självklart är det samma för mig för jag vill inget annat än att det där embtyot skall fastna. Jag är ju inställd på att satsa på detta nu, men för mig är det så viktigt med min fysik och mitt psyke. Kalla det kontrollbehov, men för varje misslyckat försök blir jag mer och mer nedbruten inte bara psykiskt men också fysiskt. När jag känner så här att jag inte tycker att någonting jag gör känns roligt så måste jag agera. Min starka sida är att jag är bra på att vända saker till något positivt och att jag alltid gör det bästa av situationer. Gnälla har aldrig varit min natur utan har alltid haft mottot att "du bestämmer över ditt liv och gör det till det bästa och mesta du kan, oavsett utgångsläge". Och nu är jag här, i detta vakum och skulle helst vilja dra ett täcke över mig. Har ingen lust att jobba, träffa någon, göra något kul, inte planera in några resor eller andra roliga grejer. Ingenting känns tillfredsställande när jag inte är bekväm med mig själv.
Ja, ni hör, I am about to loose it.
Jag kan inte bestämma mig vad jag skall göra. Ett alternativ är ju att jag gör detta förslj nu och sen om det misslyckats tar jag en paus på en månad eller så tills nästa äggplock.
Svårt beslut. Men försök överväga för och nackdelar. Jag är också lite kluven om jag orkar ge mig in i det igen. Ett minus skrämmer så. Sen har vi bara ett försök kvar efter detta nu. Fick inga till frysen och är rädd för att inte få det denna gången heller.
SvaraRaderaVar så bitter du vill. :)
Styrkekramar
Ta en paus, ja vet precis vad du menar. Jag pressade mej själv för långt o tappade bort mej själv helt, när den dagen kom då vi skulle va på klinik för IVF3 så hittade ja mej själv i fosterställning under täcket hemma, svarade inte ens i telefon när kliniken undrade var vi var. Året som följde fick ja ångestattackar, högt blodtryck o massa skit...o ja som inte ens tror på ångest knappt ;)
SvaraRaderaJag lever efter samma inställning som du "gnäll inte utan gör nått åt det" ja gnäller sällan men man måste lyssna på sin kropp. Hoppas du kommer på vad du vill göra =)
Kram
Ni är så fina och snälla! Tack för era kommentarer. Jo, jag skall överväga för och nackdelar. Nu skall jag väl göra en FET inom en vecka så jag tror jag fortsätter.
SvaraRadera//L
Tänker på dig! Kram B
SvaraRaderaDet är oerhört viktigt att du känner dig bra innan du gör om detta. Jag kan inte ens foreställa mig vad du går igenom och jag skulle definitivt inte kategorisera din frustration som gnäll. Detta är tyvärr inget du kan kontrollera, du kan bara förbereda dig sjalv, din kropp så gått det går inför en ny omgång. Om du behöver en månad ledig för att känna dig bättre så ta den. Kram på dig! Susanna
SvaraRadera