Bra!

Tredje dagen på semestern och allt känns faktiskt väldigt bra. Det var kanske det här jag behövde. Få stanna upp. Vila. Låta tårarna komma. Reflektera över det och bara låta känslorna komma. Igår var en härlig dag i solen. Min man är också ledig och vi har bara latat oss. Solat och promenerat. Och tränat lite såklart ; )

Ångesten var som bortblåst igår och jag kände mig stark och glad. Jag har världens bästa vänner. Ni vet vilka ni är! Som finns där och stöttar och lyssnar och förstår. Kanske inte riktigt förstår. Det går ju inte att sätta sig in i denna karusell, men ändå känner med en. Jag förstår att det är jobbigt för dem med. Att vilja kanske fråga, men ändå vara avvaktande. Fråga på säger jag bara. Tror inte man kan prata om något för mycket. Men jag kan också ha dagar och möten när jag inte måste prata om IVF och ägg och spermier. Jag vill göra min vardag till vanlig vardag. 

Jag var tom på gymmet igår och det gick helt ok! Får passa på att ta i nu när jag kan vila emellan och jag inte går på hormonsprutor. Tränar med två killar som är roliga och inte alls medvetna om min situation. De undrar bara vad jag håller på med eftersom jag inte tränar lika mycket som innan. 

Idag skall jag gå till min coach som jag träffar då och då. Jag skall inte prata IVF, vilket känns skönt utan jag skall prata om min framtid. Jag har en spännande plan som vi fnular på!